# Evolutionens mekanismer

:::info
s.147-155
:::

:::warning
- **Evolutionen har inget syfte.**
- **Evolutionen har inget mål.**
- **Evolutionen saknar etik och moral.**
:::

Alla nu levande organismer har haft en lika lång evolution, oavsett om det är en bakterie, insekt eller människa.

Evolutionen är inte heller avslutad, utan den pågår än idag.

- Nya arter bildas
- Nuvarande arter förändras

---

*Evolutionen har inget mål. Valar har exempelvis utvecklats från landlevande däggdjur, som en gång har utvecklats från vattenlevande djur.*

---

*Evolutionen har ingen hastighet. Nilkrokodilen har inte förändrats de senaste 100 miljoner åren.*

---

## Variation och urval

Evolution och artbildnings grundläggande mekanism är **anpassning till miljön genom selektion**. Den teorin vi talar om idag kallas ofta *neodarwinism*.

:::info
Hur anpassar sig liv till miljön?

- Nya genvarianter uppstår genom mutationer
- Mängden avkomma är alltid större än antalet som förväntas överleva
- Kampen för tillvaron innebär att de individer med bäst anpassade egenskaper (gener) fortplantar sig, och därmed sprids de genvarianterna i större utsträckning.
:::

---

### Mutationer

Mutationer lägger grunden till den genetiska variationen. En mutation kan ske på grund av:

- Strålning
- Kemikalier
- Virusinfektioner
- Slumpen (viktigt!)

För att en mutation dessutom ska vara ärftlig måste den ske i *könscellerna*.


Mutationer kan vara både fördelaktiga, och skadliga. De har inget syfte eller mål. Beroende på miljö kan dessutom en mutation få olika effekt.

*Björkmätaren (en fjäril) finns både i en vitspräcklig och en svartspräcklig variant. Vilken mutation är mest fördelaktig i vilken miljö? (Det är två fjärilar på båda bilderna.)*

---

### Urval (selektion)

Alla individer konkurrerar med varandra om livsutrymmet i den miljö de lever i. *Naturligt urval* syftar till den enskilde individens överlevnad och möjlighet att få avkomma.

En individ som endast överlever, men ej får någon avkomma bidrar inte till evolutionen!

:::danger
Selektion sker över lång tid. Skillnaden mellan två generationer är oftast obetydligt liten, och likaså över 100 generationer. För långlivade organismer tar således selektionen oerhört lång tid.
:::

---

### Selektionstryck

Både biotiska och abiotiska (levande och icke-levande) faktorer har en påverkan på det naturliga urvalet.

Faktorer som påverkar kallas för *selektionstryck*. I exemplet ovan med Björkmätare innebär en nedsotning (och mörkare trädstammar) ett *selektionstryck* som påverkar urvalet då det gynnar de mörka genvarianterna.

---

### Stabilserande, riktat och disruptivt urval

Det naturliga urvalet ser beroende på art, population och miljö olika ut. Ofta talar man om tre olika typer av urval.

#### Stabiliserande urval

- Extremer missgynnas
- Den genomsnittlige gynnas

Stabiliserande urval innebär en att de genomsnittliga egenskaperna i största utsträckning gynnas. Exempelvis om miljön består oförändrad över en lång period.

Ex. Nilkrokodilen, födelsevikt hos människan

*Ett stabiliserande urval kommer fördelningen av egenskaper gå mot "mitten".*

#### Riktat urval

- Extremer gynnnas
- Den genomsnittlige missgynnas

Ett riktat urval innebär istället att extremerna gynnas. Det sker oftast vid en snabb miljöförändring.

Ex. Björnars storlek under istid respektive icke-istid. Antibiotikaresistens hos bakterier.

*I ett riktat urval skjuts populationen mot en extrem egenskap.*

#### Disruptivt urval

- Två olika extremer gynnas
- Den genomsnittliga missgynnas

Det disruptiva urvalet (splittrande/divergerande urval) innebär att *två olika extremer* gynnas. Precis som vid riktat urval gäller det ofta vid snabba miljöförändringar.

Ex. Huggormar i Sverige (finns två varianter), Darwinfinkar på Galapagosöarna.

*I ett disruptivt urval skjuts populationen mot två extrema egenskaper.*

---

*Ytterligare grafer för att symbolisera de tre typerna av urval.*

---