# Stilfigurer Här följer ett antal exempel på _stilfigurer_ som använts länge av talare och författare för att ge muntliga anföranden och skönlitterära texter deras personliga prägel. Vi har skrivit dem i bokstavsordning för att du lätt ska hitta bland dem. ### Allitteration Rim i början av ord, även kallat _bokstavsrim_. Används för att förstärka budskapet och skapa rytm. Till exempel: **Fr**amtid, **fr**ihet och **fr**ed! ### Allusion En anspelning på något som är känt och som för läsarens tankar i en viss riktning. Ofta anspelar författare på andra kända skönlitterära verk och så skapas band mellan skönlitterära verk, över tid och rum. Detta kallas för _intertextualitet_. Ett exempel är hur den kände författaren James Joyce skrev en bok som heter _Odysseus_ (1922). Titeln anspelar på den antiken hjälten i _Odysséen_ (700-talet f.v.t.). Boken har också en handling som beskriver en persons irrfärder, vilket också påminner om handlingen i den antika episka berättelsn _Odysséen_. Ett annat exempel är från den kända amerikanska tv-serien Simpsons, där huvudpersonens namn Homer anspelar på den antike berättaren Homeros, som står bakom _Iliaden_ och _Odysséen_. ### Anafor Ett ord eller en grupp ord som upprepas i början av flera _satser_. Det här knepet används ofta i _retorik_ och _lyrik_, och skapar en rytm. Upprepning på samma sätt i slutet av varje sats kallas _epifor_. Ett mycket känt exempel är Martin Luther Kings tal _I have a dream_ , där just frasen , vars första fyra rader lyder: "**Hårt** vara sniffare fullgubbe fnask **Hårt** vara risigt & sargat patrask **Hårt** samla sopor att släpa på **Hårt** gå i centrum & bara gå" ### Antites Motsatser ställs mot varandra för att ge effekt och skapa kontrast. Ett exempel ur Esaias Tegnérs diktverk _Svea_ (1811) är: ”Dig söver **Smickrets** röst; hör **Sanningens** en gång.” Ett annat är exempel ur Runebergs _Fänrik Ståls sägner_ (1848): ”ett **dåligt huvud** hade han, men **hjärtat** det var **gott**” ### Asyndes Alla bindeord är borttagna för att budskapet ska komma fram mer effektivt i en _asyndes_. Bindeord är småord som binder samman fraser i en mening, till exempel ’och’, ’men’, ’därför’ och så vidare. Till exempel ska Ceasar ha sagt: ”Jag kom, jag såg, jag segrade” Detta får förstås inte överanvändas i en text, då blir den inte sammanhängande. En _polysyndes_ är detsamma men med skillnaden att bindeordet ’och’ finns kvar. Ett exempel ur Frödings lyrik: "och mera ljust och klart blev gasens sken, och mitt förakt för mänskorna tog slut, och länets hövding såg rätt klyftig ut ### Bildspråk Bildspråk innebär att ett uttryck används i överförd betydelse, det vill säga att du beskriver en bild i stället för det som du faktiskt vill berätta om. Ofta vill författare genom bildspråket skapa en konkret bild av något abstrakt för att förtydliga för de som läser. Till exempel: ”Kärleken är som en blomma – vacker i början men vissnar snart” Det finns olika sorters bildspråk: _Liknelsen_ är en typ av bildspråk där överföringsled finns med, till exempel ordet ’som’ eller ’likt’. Ett exempel på en liknelse är: ”Du strålar **som** en stjärna” En _metafor_ är en annan typ av bildspråk där jämförelsen saknas: ”Du är en stjärna” _Symboler_ är också en typ av bildspråk. Symboler är ofta allmänt kända och spridda inom kultur och litteratur, vilket innebär att vi kan använda dem för att skapa djup i våra egna texter och berättelser. Några exempel på vanliga symboler i västerländsk kultur är: 1. Färger som står för olika saker (rött – kärlek, vitt – oskuld och svart – hat) 2. Duvan som står för fred 3. Korset som står för kristendom _Personifikation_ och _besjälning_ är andra exempel på bildspråk. Det är när ett ting eller begrepp tar gestalt och blir en person med mänskliga känslor och egenskaper. Exempel på besjälning är "stormen ryter" eller "höstens dagar le åt hela världen". Personifikationen tar detta ett steg längre och skriver om exempelvis "stormen" eller "hösten" som faktiska personer i en text. Ett vanligt exempel när "Döden" kommer in i en berättelse som en gestalt, ofta med svart mantel, huva och en lie. En _allegori_ är slutligen när en hel berättelse är en metafor; en berättelse som alltså i sin helhet står för något annat och verkligt. Genom allegorin kan en författare skriva svidande kritik utan att med ett ord nämna den persons namn som kritiseras. En känd allegori är Olof von Dalins _Sagan om hästen_ (1740) som handlar om hästen "Grålle", som egentligen representerar Sverige, och hans olika ägare som representerar de svenska kungarna. ### Dramaturgi _Dramaturgi_ betyder hur handlingen i ett drama är uppbyggd från början till slut. Det går att leka med tidsföljden i dramaturgin, vanliga knep är: _Bruten kronologi_, det vill säga hopp fram och tillbaka i en berättelses tidsföljd så att den blir oregelbunden. Motsatsen är _rak kronologi_, vilket betyder att en berättelse berättas från början till slut i tidsordning. _Parallellhandling,_ det vill säga en handling som löper jämsides med huvudhandlingen. Till exempel kan vi få följa två personer på två skilda platser samtidigt. Någonstans möts de oftast. Detta är vanligt i filmens värld. Exempel på berättelser som byggts upp med hjälp av parallellhandling: _Sandor slash Ida_ av Sara Kadefors, och _Att döda ett barn_ av Stig Dagerman. ### Hopning Radning av begrepp som hör till samma område, till exempel i Strindbergs _Hemsöborna_ (1887): "Utanför bron låg sumpkistan med sitt hivspel, och utmed brons långsida gick ett räcke, som var fullhängt med vakare, fästor, draggar, sänkor, linor, långrevar, krok, och på broplankorna stodo strömmingstrummor, tråg, tinor, kar, bunkar, långrevslådor" ### Hyperbol En medveten överdrift. Detta är vanligt i till exempel reklam och sportjournalistik: "**Hela Sverige** firade OS-bronset i går" En medveten underdrift kallas för _litotes_. Ett exempel på en litotes är att säga ’inte illa’ om något som är riktigt bra. Litotesen går att jämföra med _ironin_. ### Inre monolog Framställning av en persons outtalade tankar. Det är frågan om att gestalta medvetandeströmmen hos personen. Det gäller att fånga snabbt skiftande minnen och intryck, uppstyckade och vaga tankar. Dessa inre förlopp återges utan hänsyn till _grammatiken_, författaren skriver inte hela, korrekta meningar utan ofullständiga, korta meningar. _Inre monolog_ finns i till exempel James Joyces bok _Odysseus_ (1922). ### Ironi _Ironi_ är ett stilgrepp som innebär att du skriver motsatsen till det som du i själva verket menar. Ironi används ofta i argumentation mot meningsmotståndare, till exempel genom falskt beröm. Detta bör användas med måtta så att läsaren inte misstar ironin för allvar. ### Isbergsteknik _Isbergstekniken_ är ett sätt att skriva som utvecklades av Ernest Hemingway. Författaren låter läsaren läsa det mesta av berättelsen 'mellan raderna'. Ett isbergs största del finns under ytan, på samma sätt ska det vara i en text av denna typ. Bara en åttondel av berättelsen skrivs ut, resten får vi läsa mellan raderna. Författaren ska endast berätta om yttre detaljer, till exempel miljö, dialog mellan personer och personbeskrivningar. De inre tankarna och känslorna ska inte återges. ### Paradox Ett språkligt motsägande uttryck, som kan tyckas orimligt. Till exempel "vältalig tystnad" eller "pigan är fattig men ändå rik". Motsatserna sammanförs här, till skillnad mot _antitesen_ där de ställs mot varandra (en antites skulle bli: ”Pigan är fattig och drängen är rik”) ### Retorisk fråga En fråga som ställs på ett sådant vis att det inte krävs att någon svarar på den. Svaret är redan självklart, utifrån den allmänt rådande uppfattningen, eller genom det som tidigare skrivits. Ett tydligt exempel är: "Vill du bli lycklig?" ### Satir _Satiren_ är en förlöjligande text med inslag av _ironi_ och _komik_. I satiren finns oftast _karikatyrer_, det vill säga personer med överdrivna karaktärsdrag. Författaren går ofta till angrepp mot något som upplevs som fel i samhället. _Ett anspråkslöst förslag_ av Jonathan Swift, är ett känt exempel på en satir från 1700-talet. Swift skrev i denna text om hur fattiga barn på Irland borde slaktas och användas som kött, för att minska antalet fattiga och ge mat till de som svalt. Förslaget var skrivet med en allvarlig ton, med detaljer om tillagning av köttet och så vidare. Egentligen var det dock en satir med en stark underliggande kritik av hur Storbritannien vid denna tid behandlade de fattiga på Irland (Swift var själv irländare). ### Stegring En serie led i en mening med ökande styrka. Till exempel i Ceasars ovan nämnda replik: "Jag kom, jag såg, jag segrade" ### Tretal Tretal är ett magiskt tal i sagans värld och fungerar alldeles utmärkt också i andra texter. I flera exempel ovan kan tretalet hittas, till exempel i Ceasars ”Jag kom, jag såg, jag segrade” eller i allitterationsexemplet ”Framtid, frihet och fred”. Alla goda ting är tre, heter det i ordspråket, och det kan du tänka på när du skriver. ### Uppmaningar och utrop _Uppmaningar_ och _utrop_ är typiskt talspråkliga och kan ibland användas i _monologiska texter_ för att skapa en _retorisk_ och talspråklig effekt riktad direkt till läsaren. De går att jämföra med den _retoriska frågan_. Det är vanligt i argumenterande text, till exempel Strindberg använde sig av utrop i sitt förord till _Giftas_ (1912-1921): "Kulturkvinnan är icke förtryckt!"